Fejd все тексты (слова) песен, переводы, видео, клипы

Nu dansar dimmor på tjärnen, som solen väсkte
Då glimmar daggen i ljungen som natten skänkt i silver tår
En storloms klagan om döden, var hälsad frände
Var gång hon vaknar i jorden, och återföds

Se hon svävar fram med diserna i dimman
Så skimrande och kall

En dag nu gryr ur svunnen tid
Rösen manar skogens mörka ed
Sälla dig till harg och griftens vida famn

Ty jorden ni gav som svedjat land
En vilja av tro som aldrig dör

Så murken äro ekens stam

Bergakungen

där stod han så resligt den bergakung från norr
med ett trånande sinn
En ungmö från bygden han snärjde till sin borg
med sin trolldom

Och jungfrun hon rider med vinden i sitt hår

Nu dansar dimmor på tjärnen, som solen väсkte
Då glimmar daggen i ljungen som natten skänkt i silver tår
En storloms klagan om döden, var hälsad frände
Var gång hon vaknar i jorden, och återföds

Se hon svävar fram med diserna i dimman
Så skimrande och kall

Kråkan satt på hässjestör kraxade och sporde
Drängen om han tordes honom fälja
Så rista dina runor väl rista dem på lien din
Skänk mig rågen som nu vajar gyllene
I Jättars land med hjarteblod

Tig nu still ditt fjäderfä låtom mig betänka
Vad tjänar jag på mödan att jättar kränka

Eifur tronar åtråvärd i härlighet
Skimrande som fjällbäckens färd mot hav
En resa mörk och lång
Lågor brinner vördande i var mans härd
Helande i renaste begär av kraft
Vädjande och fri

Eifur du brann evigt jag svor

Fager stod elden i brand
på stenar försjunkna de fanns
Tidlös var natten så skum
slöjor vid vattnet skyler dess glans

Hänförd var blickar mot eld
i mörkret en skepnad av liv
Sinnen de flyktar så svårt

Lömskt är detta land jag skådar i min syn
Skogens gistna bård mot solens röda välvda ring
Tårar glimmande i jordens hjärta brann
Syner som jag aldrig trodde fanns i mig
Jag såg nu ängarna besudlade av blod
En fjäril flyger i stridens djupa sorg
Inom mig

Hör vindens klagande, hör skogens sång
Omkring mig viskar du i tankar bort Du är som ödets lek
Du är som dödens svek
Där bortom tid och rum
Är inget glömt Kommen du vännen min
Alltjämt så stark
När allting rämnat har
Så tag min hand Du är som ödets lek

2. I en tid som var...

Vänd dig om ty ensam är du ej
bland skuggorna, mellan tanke och dröm
En fjärran sång ljuder ödsligt över mörka vann
Skönjer du den vrede som gavs i en tid som var

Slik är den otämjda viddens hav

Städet klingar i den smedja som skall skänka
Mig uddar tre frĺn ässjans härd, glödande röd
Hamra järnet i dess djupa heta lyster
Till galdersĺngens starka sejd
I hanegällets skira strĺlar du framträdde
Ur skuggors vrĺ vid burmans sten, snövita hind
Silverne lĺg dimman utmed tjärnens stränder
Jag miste dig med blicken min

Blodat bräde mellan gårdar gå från hand till hand
Odalmän de sitter i vadmal grå
De svärjer i sitt röda blod en ed att svika ej
Budbringaren rider i skogens värnande sköte

Morgonstjärnan manar strid
Morgonstjärnan, ond bråd död
Budet sveper fram, det skall färdas långt

07. Svart
svart var min tanke som följde mig
hellre sviken än den som svek
skörda sorgens alla tårar
såg dem falla i tusenfallt från deras ögon

stjärnor tindrar som en avbild kring min dröm
vill jag älska, vill jag dö

Ödemark är frimansland för att värja sig
Kristne män de dömde mig på ting
Järnbörd bar jag styvt alla nio steg
Sanningen den vittnar i mitt sår ni tyda må
Ulvsgäld lystes mig att gå
Fredlös vandrar jag min väg och
Skogen den väntar mig där
Över mo över berg gästa stigmäns land

Sägner i fordom förtäljer om dåd
svärden höjdes och tingsfriden bröts
blottar sitt sinne med dråpets begär
härjar och skändar med ursinnes kraft

Håller de kära i tryggaste famn
rädsla och fruktan var vägen de fann
sprungen ur kärlekens heliga kved

Vårstäv

Kallt blått vatten i Nordan Land
Isen slår kargt emot strand
Se vaket är hav, vaket äro liv
Ty knoppar stå på frusen lid

Sol av guld på himmelens ban

Sus uti granar, skymning sen
Nu bliva ting till i månens sken
Dansa ikring uti lundars fång
Bjud upp till dans till de glömdas sång

Runor ristas i gammalt stäv
Känner du nornor och deras väv
Askens grenar är sargade