Mitt inre monster har jag närt och fött Med hunger, törst och kniv För mänskoblod och mänskokött Tog jag mina systrars liv Jag åt och drack I vilda drag Från byltet I min famn Ty jag är en antropofab Och lennart är mitt namn
Lennart Kannibal Lennart Kannibal
Jag grät när jag plötsligt förstod Vad jag faktiskt hade gjort Men slickade min systers blod Från eggen lika fort Må hända är min metabolism Av särsklit udda mått Men jag har fastnat för kannibalism Och älskar köttet rått
En blodets best, en nattlig vard I'månens bleka sken Med lust och iver gnager jag På vita människoben
Lennart Kannibal Lennart Kannibal
Lennart Kannibal Lennart Kannibal Lennart Kannibal Lennart Kannibal Мой внутренний монстр , я лелеял и родился С голода, жажды и ножом Для человеческой крови и человеческой плоти Я взял жизнь моих сестер Я ел и пил в дикой природе движется Из пучка в моих руках Ибо я antropofab И Леннарта мое имя
Леннарт каннибал Леннарт каннибал
Я плакала, когда я вдруг понял, То, что я на самом деле сделал Но лизали кровь моей сестры От края как быстро Может случиться, мой метаболизм Из särsklit нечетных размеров Но я застрял в каннибализме И любовь это сырье
Зверь в крови , ночная уход Бледный свет I'månens С желанием и рвением грызет I На белых человеческих костей